Apartheid är ett ord på afrikaans som betyder åtskillnad.
Apartheid var ett politiskt system i Sydafrika under senare
delen av 1900-talet, som gjorde skillnad mellan vita
(boerna, som hade fulla medborgerliga rättigheter), "färgade"
(främst invånare av indiskt ursprung) och den svarta
befolkningen(som i princip saknade rättigheter).
Diskriminering av svarta har präglat Sydafrikas historia
alltsedan den vite mannen först kom till landet 1652.
Apartheid förknippas främst med det vita Nationalist-
partiet som kom till makten 1948 på sitt program om ras-
åtskillnad. Förtryck av landets icke vita invånare var dock
inget nytt. Med jordlagarna 1913 och 1936 stadfästes den
erövring av marken som de vita genomförde under 1800-talet.
Landets svarta majoritet hänvisades till 13 procent av marken.
När Nationalistpartiet kom till makten inleddes ett enormt
lagstiftningsarbete vars huvudsyfte var att skapa vattentäta
skott mellan landets olika rasgrupper inom snart sagt alla
livets områden. Till exempel infördes förbud mot äktenskap
över rasgränserna, lagar om skilda bostadsområden, segregerade
badstränder med mycket mera.
Kulmen, det så kallade grand apartheid, var försöket att genom
att hänföra alla svarta till något av tio "hemländer", ett slags
reservat, beröva dem deras sydafrikanska medborgarskap och
därmed grunden för deras anspråk på rösträtt och politiskt
inflytande i "det vita Sydafrika". Den djupt orättvisa
raspolitiken som upprätthölls av Nationalistpartiet i över
40 år ledde till enormt mänskligt lidande och bidrog till att
landet fick den snedaste välståndsfördelningen i världen.
3,5 miljoner svarta som bodde i "vita" områden tvångsförflyttades.
Så småningom väcktes omvärldens avsky för apartheidpolitiken
och sanktioner började införas mot Sydafrika. Även inom landets
etablissemang började systemet ifrågasättas. Redan i slutet av
1970-talet varnade dåvarande premiärminister PW Botha för att
landets vita måste "anpassa sig eller dö". Botha nöjde sig dock
med försiktiga förändringar av politiken och såg hela tiden till
att den vita minoritetens maktmonopol aldrig hotades. Det var
först sedan president FW deKlerk kommit till makten 1989 som
apartheidsystemet på allvar började nedmonteras.
Under stort internationellt tryck började den vita regimen
under 1990-talet att lätta på detta förtryck, och ANC-ledaren
Nelson Mandela släpptes ur fängelse och blev vald till president
i landets första demokratiska val (där svarta tilläts rösta).