Guld är ovanligt i det att det är såväl en råvara som en monetär tillgång.
Eftersom guld i det närmaste är oförstörbart finns allt guld som någonsin
har producerats kvar i en eller annan form. Vid slutet av 2002 uppskattade
guldkonsultbolaget Gold Field Mineral Services (GFMS) att det totalt
fanns en existerande mängd av 147 800 ton guld i världen. Därav bedömdes
60% ha brutits och tillverkats efter 1950. Den i särklass största
förbrukningen av guld är knuten till juvelerarbranschen. Under de senaste
åren har förbrukningen inom detta område varit större än gruvproduktionen.
Tack vare sina många speciella egenskaper har guld också en industriell
användning. Betydande mängder nyttjas inom tandvården samt inom elektronik-,
rymd- och läkemedelsindustrin. Tillförseln av guld till marknaden sker
genom gruvproduktion, återvinning och försäljning och guldlån från
officiella reserver. De officiella guldreserverna i olika centralbanker
och andra officiella institutioner beräknas uppgå till strax under 25%
av den totala existerande guldmängden. Baserat på de genomsnittliga
siffrorna ovan ökar alltså den total mängden guld i världen med omkring
1,7% per år. Gruvproduktionen av guld under 1998-2002 var i genomsnitt
2 586 ton per år, guldskrot bidrog med 772 ton och nettoutförsäljning
från bankerna var 481 ton.

Guldets historik
Redan för cirka 4000 år sedan producerades cirka ett ton guld per år från
förekomsterna som idag är Egypten, Sudan och Saudiarabien. Det första
myntet med guldinnehåll gjöts på 800-talet före Kristus. Man tror att det
första rena guldmyntet skapades på 600-talet före Kristus på uppdrag av
Kung Krösus av Lydien. Under det romerska rikets storhetstid hittades nya
guldförekomster i framför allt Portugal, Spanien och Afrika. Man beräknar
att produktionen under denna tid uppgick till i storleksordningen fem till
tio ton per år. Från 500-talet fram till 1400-talet minskade guldutvinningen
dramatiskt. Under långa perioder var den årliga världsproduktionen mindre
än ett ton per år. I mitten av 1400-talet ökade emellertid åter intresset
för guld. En viktig råvarukälla var förekomsterna i västra Afrika (nuvarande Ghana)
från vilka fem till åtta ton guld utvanns per år. Också de spanska erövringarna
i Sydamerika (Mexico och Peru) under början av 1600-talet medförde ökade
tillgången på guld. Mot slutet av århundradet utvanns mellan tio och tolv
ton guld per år från i huvudsak dessa regioner. Under 1700-talet började
betydande mängder guld att brytas även i Ryssland vilket medförde att den
årliga världsproduktionen steg till cirka 25 ton mot slutet av seklet.
Året innan guldruschen i Kalifornien (1847) hade världsproduktionen ökat till
cirka 75 ton varav knappt hälften kom från ryska förekomster. Upptäckten av
guld i Kalifornien medförde en vändpunkt i guldets historia. Enbart under
1853 utvanns 95 ton guld från dessa förekomster. Ungefär samtidigt hittades
även betydande guldmalmer i Australien. Världsproduktionen ökade snabbt och
närmade sig efter några år 300 ton guld per år. De stora förekomsterna vid
Witwatersrand i Sydafrika som hittades 1886 medförde ytterligare
produktionshöjning. Redan 1898 hade Sydafrika passerat USA som världens
ledande guldproducent. Nästan 40 procent av allt guld som utvunnits fram till
idag kommer från de sydafrikanska gruvorna. Till den ökade produktionen
bidrog också de 1893 nyfunna förekomsterna i Kalgoorlie (Australien) samt
upptäckten av alluvialt guld i kanadensiska Klondyke. Under första delen
av 1900-talet minskade guldproduktionen i många länder. Prishöjningar i
slutet av 1930-talet medförde visserligen en kort återhämtning men det var
inte förrän guldpriset steg dramatiskt på 1980-talet som produktionen åter
ökade. Många äldre förekomster öppnades igen och en intensiv prospektering
resulterade i flera nya betydande guldmalmer. Mellan 1980 och 1990 steg
västvärldens guldproduktion från 962 till 1 744 ton per år, och har sedan
stigit vidare till kring 2 500 ton per år kring och efter millenieskiftet.
Världens primära guldproduktion föll under 2006 med 79 ton eller 3% och
uppgick till 2 471 ton. Detta var det andra året i följd med globalt
produktionsfall och den lägsta produktionsnivån på 10 år. Trots tillväxt
i Kina var Asien den världsdel där gruvproduktionen föll kraftigast,
främst i Indonesien och Papua Nya Guinea. Även i Nordamerika föll
produktionen, där Kanada står för 60% av minskningen. Kanadas
guldproduktion har fallit med 40% sedan toppnivån 1997. I Afrika föll
produktionen totalt sett och framförallt i Sydafrika och Tanzania,
medan länder som Mali och Ghana ökade sin produktion. OS-länderna
(f d Sovjetunionen) minskade också sin produktion. Den kontinent som ökade
sin produktion var Latinamerika, där nya gruvor stod för större delen av
ökningen på 35 ton (7%) i länder som Argentina, Mexiko, Brasilien och
Venezuela. Bland de länder som minskade sin produktion mest jämfört med
förra året finns Sydafrika, Australien, USA och Kanada. De fyra länderna
stod för en minskning på 67 ton. Guld produceras i gruvor på alla världens
kontinenter utom Antarktis. Guldkonsultbolaget Beacon Group identifierade
år 2002 ett antal av 900 guldproducerande gruvor spridda i världen.
Under stora delar av 1900-talet dominerades världens guldproduktion av
Sydafrika, som 1970 producerade 1 000 ton guld per år eller 70% av
världsproduktionen vid den tidpunkten. Därefter har Sydafrikas andel
minskat, men det är fortfarande världens största guldnation med 12% av
världsproduktionen 2006. Guldinnehållet i malmen varierar globalt
beroende på malmkropparna. Generellt uppgår guldinnehållet i de största
sydafrikanska gruvorna till 8-10 g/ton, medan mindre sydafrikanska gruvor
har mellan 4-6 g/ton. Mycket av guldet i världen produceras i dagbrott,
där guldinnehållet i malmen generellt är lägre än i gruvdrift, med guldhalter
om 1-4 g/ton. Produktionskostnaderna i världen varierar kraftigt beroende
på om det handlar om gruvbrytning eller dagbrott, djupet på guldförekomsterna,
typen och egenskapen av malmkroppar samt guldhalten. De genomsnittligt
uppgivna kontantmässiga produktionskostnaderna (cash production costs)
för kommersiella informationslämnande större västliga gruvbolag uppgick
enligt GFMS för 2006 till strax under 317 USD/oz.