FAKTA OM AFRIKA

FAKTA OM GULD

Guld är ovanligt i det att det är såväl en råvara som en monetär tillgång. Eftersom guld i det
närmaste är oförstörbart finns allt guld som någonsin har producerats kvar i en eller annan form.
Vid slutet av 2002 uppskattade guldkonsultbolaget Gold Field Mineral Services (GFMS) att det totalt
fanns en existerande mängd av 147 800 ton guld i världen. Därav bedömdes 60% ha brutits och tillverkats
efter 1950. Den i särklass största förbrukningen av guld är knuten till juvelerarbranschen. Under de
senaste åren har förbrukningen inom detta område varit större än gruvproduktionen. Tack vare sina många
speciella egenskaper har guld också en industriell användning. Betydande mängder nyttjas inom tandvården
samt inom elektronik-, rymd- och läkemedelsindustrin. Tillförseln av guld till marknaden sker genom
gruvproduktion, återvinning och försäljning och guldlån från officiella reserver. De officiella
guldreserverna i olika centralbanker och andra officiella institutioner beräknas uppgå till strax under
25% av den totala existerande guldmängden. Baserat på de genomsnittliga siffrorna ovan ökar alltså den
total mängden guld i världen med omkring 1,7% per år. Gruvproduktionen av guld under 1998-2002 var i
genomsnitt 2 586 ton per år, guldskrot bidrog med 772 ton och nettoutförsäljning från bankerna var 481 ton.

Guldets historik
Redan för cirka 4000 år sedan producerades cirka ett ton guld per år från förekomsterna som idag är Egypten,
Sudan och Saudiarabien. Det första myntet med guldinnehåll gjöts på 800-talet före Kristus. Man tror att det
första rena guldmyntet skapades på 600-talet före Kristus på uppdrag av Kung Krösus av Lydien. Under det
romerska rikets storhetstid hittades nya guldförekomster i framför allt Portugal, Spanien och Afrika. Man
beräknar att produktionen under denna tid uppgick till i storleksordningen 5-10 ton per år. Från 500-talet
fram till 1400-talet minskade guldutvinningen dramatiskt. Under långa perioder var den årliga världsproduktionen
mindre än ett ton per år. I mitten av 1400-talet ökade emellertid åter intresset för guld. En viktig råvarukälla
var förekomsterna i västra Afrika (nuvarande Ghana) från vilka fem till åtta ton guld utvanns per år. Också
de spanska erövringarna i Sydamerika (Mexico och Peru) under början av 1600-talet medförde ökade tillgången
på guld. Mot slutet av århundradet utvanns mellan tio och tolv ton guld per år från i huvudsak dessa regioner.
Under 1700-talet började betydande mängder guld att brytas även i Ryssland vilket medförde att den årliga
världsproduktionen steg till cirka 25 ton mot slutet av seklet. Året innan guldruschen i Kalifornien (1847)
hade världsproduktionen ökat till cirka 75 ton varav knappt hälften kom från ryska förekomster. Upptäckten av
guld i Kalifornien medförde en vändpunkt i guldets historia. Enbart under 1853 utvanns 95 ton guld från dessa
förekomster. Ungefär samtidigt hittades även betydande guldmalmer i Australien. Världsproduktionen ökade snabbt
och närmade sig efter några år 300 ton guld per år. De stora förekomsterna vid Witwatersrand i Sydafrika som
hittades 1886 medförde ytterligare produktionshöjning. Redan 1898 hade Sydafrika passerat USA som världens
ledande guldproducent. Nästan 40 procent av allt guld som utvunnits fram till idag kommer från de sydafrikanska
gruvorna. Till den ökade produktionen bidrog också de 1893 nyfunna förekomsterna i Kalgoorlie (Australien) samt
upptäckten av alluvialt guld i kanadensiska Klondyke. Under första delen av 1900-talet minskade guldproduktionen
i många länder. Prishöjningar i slutet av 1930-talet medförde visserligen en kort återhämtning men det var inte
förrän guldpriset steg dramatiskt på 1980-talet som produktionen åter ökade. Många äldre förekomster öppnades
igen och en intensiv prospektering resulterade i flera nya betydande guldmalmer. Mellan 1980 och 1990 steg
västvärldens guldproduktion från 962 till 1 744 ton per år, och har sedan stigit vidare till kring 2 500 ton
per år kring och efter millenieskiftet. Världens primära guldproduktion föll under 2006 med 79 ton eller 3% och
uppgick till 2 471 ton. Detta var det andra året i följd med globalt produktionsfall och den lägsta produktionsnivån
på 10 år. Trots tillväxt i Kina var Asien den världsdel där gruvproduktionen föll kraftigast, främst i Indonesien
och Papua Nya Guinea. Även i Nordamerika föll produktionen, där Kanada står för 60% av minskningen. Kanadas
guldproduktion har fallit med 40% sedan toppnivån 1997. I Afrika föll produktionen totalt sett och framförallt i
Sydafrika och Tanzania, medan länder som Mali och Ghana ökade sin produktion. OS-länderna (f d Sovjetunionen)
minskade också sin produktion. Den kontinent som ökade sin produktion var Latinamerika, där nya gruvor stod för
större delen av ökningen på 35 ton (7%) i länder som Argentina, Mexiko, Brasilien och Venezuela. Bland de länder
som minskade sin produktion mest jämfört med förra året finns Sydafrika, Australien, USA och Kanada. De fyra
länderna stod för en minskning på 67 ton. Guld produceras i gruvor på alla världens kontinenter utom Antarktis.
Guldkonsultbolaget Beacon Group identifierade år 2002 ett antal av 900 guldproducerande gruvor spridda i världen.
Under stora delar av 1900-talet dominerades världens guldproduktion av Sydafrika, som 1970 producerade 1 000 ton
guld per år eller 70% av världsproduktionen vid den tidpunkten. Därefter har Sydafrikas andel minskat, men det är
fortfarande världens största guldnation med 12% av världsproduktionen 2006. Guldinnehållet i malmen varierar globalt
beroende på malmkropparna. Generellt uppgår guldinnehållet i de största sydafrikanska gruvorna till 8-10 g/ton,
medan mindre sydafrikanska gruvor har mellan 4-6 g/ton. Mycket av guldet i världen produceras i dagbrott, där
guldinnehållet i malmen generellt är lägre än i gruvdrift, med guldhalter om 1-4 g/ton. Produktionskostnaderna i
världen varierar kraftigt beroende på om det handlar om gruvbrytning eller dagbrott, djupet på guldförekomsterna,
typen och egenskapen av malmkroppar samt guldhalten. De genomsnittligt uppgivna kontantmässiga produktionskostnaderna
(cash production costs) för kommersiella informationslämnande större västliga gruvbolag uppgick enligt GFMS för 2006
till strax under 317 USD/oz.

Tillbaka till första sidan