FAKTA OM AFRIKA

NATUR OCH LANDSKAP

Kontinenten utgörs till största delen av en plan platå, lägre i norr och väster, höglänt i
öst och syd (söder om en linje Etiopien - kongoflodens bäcken). Verkligt lågland finns
huvudsakligen vid nordkusten, vid den väldiga guineabukten på västkusten och i flodernas
bäcken. Över det afrikanska platålandet höjer sig enstaka bergsområden. I nordväst vid
medelhavet ligger atlasbergen. De hör till den alpina veckningszonen och räknas geologiskt
inte till afrika. Huvuddelen av nordafrika upptas av jordens största torrområde, sahara
(9 miljoner km2). Med vidsträckta sand -, grus - och klippöknar och vulkaniska
klippmassiv som hoggar och tibesti i det inre. I stäpplandet söder om sahara ligger den
avloppslösa och grunda tchadsjön. I öster bildar nilen, jordens näst längsta flod
(efter mississippi-missouri i nordamerika) en smal bördig remsa i ökenlandskapet. Centralafrika
uppfylls till stor del av zaires (kongoflodens) väldiga bäcken. Södra afrika är skålformigt
med delvis branta randberg vid kusterna i Angola, Namibia och Sydafrika. På den inre högplatån
breder kalaharis öknar och stäppområden ut sig. Östafrika har en annan karaktär. Det är ett
sjörikt förkastningsområde av vulkaniskt ursprung, där det etiopiska berglandet i norr övergår
i de östafrikanska högplatåerna. I östafrika har den afrikanska urbergsskölden spruckit upp i
ett system av gravsänkor. De sträcker sig från röda havet till zambeziflodens dalgång och delar
sig i två grenar. Den västra grenen, förkastningsområdet rift valley, uppfylls av långsmala,
djupa sjöar. De största sjöarna är malawisjön och tanganyikasjön. Den vidsträckta och rätt
grunda victoriasjön hör däremot inte till rift systemet. Vid sidan av nilen och zaire är niger
och zambezi de största floderna. I övergången från högplatån bildar floderna vattenfall, som
de berömda victoriafallen i zambezi och den vattenrika zaires många forsar och fall. De högsta
bergen i östafrika, kilimanjaro och mount kenya är slocknade vulkaner. Till de aktiva vulkanerna
hör virungabergen och kamerunberget. Afrika ligger till största delen inom den tropiska zonen
med varmt klimat och små variationer i temperaturen under året. I zonen mellan vändkretsarna
växlar regn-och torrtider. Mest regnar det vid ekvatorn, där man knappast har någon torrtid.
Ju längre från ekvatorn man kommer desto längre varar torrtiderna, och stäppklimatet övergår
norr och söder om vändkretsarna i ökenklimat med mycket liten nederbörd. Södra afrika påverkas
mer av hav och strömmar än nordafrikas väldiga landmassa, som har utpräglat fastlandsklimat.
I saharas extremt torra klimat (årsnederbörden är under 200 mm) är temperaturskillnaderna
mellan dag och natt mycket stora. Längst i norr och i söder har afrika subtropiskt eller
tempererat klimat av medelhavstyp. Även östafrikas högland har tempererat klimat. Av Afrikas
30,2 miljoner km2 så ligger omkring 22 miljoner km2 av dessa i tropikerna
vilket gör Afrika till världens varmaste kontinent. Afrikas kuster är mindre inskurna än någon
annan världsdels och saknar helt betydande halvöar. Antalet vikar och bukter är också obetydligt.

TEMPERATUR OCH NEDERBÖRD

(högsta årsmedeltemp. (°C))
Djibouti (Djibouti) » 30,0

(högsta uppmätta temp. (°C))

Al-Azizyah (Libyen) » 57,7 världshögst

(lägsta årsmedeltemp. (°C))

Constantine (Algeriet) » 15,1

(lägsta uppmätta temp. (°C))

Infrane (Marocko) » -23,9

(högsta årsnederbörd (mm))

Monrovia (Liberia) » 5 130

(lägsta årsnederbörd (mm))

Luxor (Egypten) » 0,5

REGELBUNDNA, PERIODISKA OCH LOKALA VINDAR

(namn, område, årstid, kännetecken)
Khamsin - nordafrika
vår / sommar - het / torr sandstorm
Gibli - norra sahara
sommar - het / torr sandstorm
Harmattan - sahara
spec. vintermånaderna - torr / sandrik NO vind
Samun - nordafrikanska och arabiska öknarna
sommar - torr / mycket het ökenstorm
Tornado - västafrika
sommar - vind med värmeböljor
Sirocco - medelhavsområdet
vår - varm och torr afrikansk ökenvind

Fortsätt