DJUR

Människans sätt att behandla det rika arv som utgörs av den enastående
däggdjursfaunan i afrika är nedslående. 14 arter eller underarter har
utrotats i historisk tid. Av dessa har inte mindre än 9 försvunnit under
de 3 senaste århundradena. Där tillkommer 96 däggdjur som är utrotningshotade
eller så sällsynta att de lätt kan försvinna helt. Naturskövlingen i
form av utrotning av däggdjur har varit värst i norra och södra afrika,
där 10 (5 i vartdera område) har försvunnit i sen tid. Det är visserligen
sant att inga däggdjur utrotats i det tropiska afrika (Madagaskar inberäknat)
under de senaste 300 åren, trots de drastiska ingreppen i miljön, men 1 ras
(en lemur) troligen måste betraktas som utdöd numera. Den madagaskiska
dvärgflodhästen, en av minst 4 madagaskiska däggdjursarter som dött ut,
försvann för ca. 790 år sedan. De 3 andra är samtliga lemurer, och
troligen bör ytterligare 11 arter tilläggas, men dessa kan möjligen ha
försvunnit innan människan koloniserade Madagaskar. Men samtidigt måste
man hålla i minnet att det tropiska afrika vid det här laget är den
sista fristaden för afrikas vilda djur. Och t.o.m. här är inte mindre
än 78 olika däggdjur, 47 på fastlandet och 31 på Madagaskar i farozonen.
I norra afrika är 13 och i södra afrika 5 däggdjur i riskzonen förnärvarande.
För afrika med kringliggande öar beräknas det till ca. 1 640 arter, fördelade
på 75 familjer och 15 ordningar. Afrika hör till två av världens sex
djurgeografiska regioner, nämligen den palearktiska, som täcker
medelhavsområdet och sahara, samt den afrotropiska regionen för övriga
afrika. Sistnämnda region kallades förr för den etiopiska, en geografiskt
missledande benämning. Madagaskar betraktas ibland som en mer eller mindre
självständig subregion. Det finns en del inplanterade däggdjur i afrika, bl.a.
Manhjort - Krabbmakak eller långsvansad makak - Dovhjort
Mörk mysknäbbmus - Guldfläckig mungo - Brun råtta
Mungo - Svart råtta - Sumpbäver - Vattenbuffel - Grå ekorre
Himalayatar - Mungo - Husmus - Spansk kronhjort

LEJON
Panthera leo

En normal Lejonhane väger imellan 157-180 kg men en del kan komma
upp i 225 kg. Hanen kan bli 2,7 meter lång och honan 2,4 meter. På
kortare sträckor kan de komma upp i 48 km / tim. Honan får 3-5 ungar
i varje kull. När ungarna är 3 månader gamla kan de börja äta kött.
Förekommer i östra- och södra afrika. De vilar om dagen och jagar om natten.

Lejonens utbredning

LEOPARD
Panthera pardus

Förekommer sällsynt över nästan hela afrika. Storlek och färg varierar
från ett område till ett annat, längd 170-210 cm. Hanen kan väga upp till
85 kg och honan 50 kg. Slank och smidig kropp, färg gulaktig med bruna
cirkelformade fläckar. Lever ensam, jagar om natten och ligger i träd på
dagen. Honan är dräktig i 90-105 dagar och får 2-3 ungar.

Leopardens utbredning

GENETT
Genetta genetta

Liknar ett långsmalt, fläckigt kattdjur med spetsig,
rävliknande nos och korta ben. En kam av uppresta
svarta hår längs bakryggen. Avsöndrar en stark myskdoft.
längd upp till 55 cm. Svanslängd 40-51 cm. Höjd upp till
20 cm. Vikt upp till 2,2 kg. 11 raser varav 6 i Afrika.
Lever i torra savanner till öppnare skogar och upp till
2 500 m i bergen. Nattdjur som lever ensam eller i familj.
Dagen tillbringas i ett hål i marken, i träd, under klipp-
block eller i täta buskar. Klättrar och simmar utmärkt
och är en skicklig jägare. Äter möss, råttor, kaniner,
harar, fåglar, reptiler och andra ryggradslösa djur,
frukt och bär. Honan är dräktig i 10-11 veckor och får
1-5 ungar som intar fast föda efter 6 veckor men fortsätter
att dia i 2-3 månader, är aktiva vid 2 månaders ålder.

Genettens utbredning

SERVAL
Leptailurus serval

ca. 1 meter långt kattdjur med fläckig päls, långa ben och stora öron.
Kan väga upp till 15 kg. Svanslängd 25-35 cm. Är ett natt, skymmnings
och gryningsdjur, kan ibland vara aktiv även dagtid. Lever ensam, men
parvis vid brunsten. Honan är dräktig i 75 dagar och får 2-4 ungar.
Förekommer i afrika söder om sahara.

Servalens utbredning

GEPARD
Acinonyx jubatus

Gul med tydliga mörka fläckar. Slank och högbent, litet huvud med 2
vertikala, svarta streck från ögonen till munnen. Oftast ljusare grundfärg
och en korthårig man på halsryggen. Fläckmönstret kan variera. Längd
upp till 1,4 m. Svanslängd 65-80 cm. Vikt upp till 60 kg. Hanen är större
än honan. De jagar dagtid. Nås ej bytet efter 500-700 m. så avbryts jakten.
Världens snabbaste däggdjur, kan nå en hastighet på upp till 120 km / tim.
Lever ensam par eller familjevis. Reviret ligger på ca. 8-40 km2.
Honan är dräktig i 90-95 dagar och får 1-8 ungar som diar i 6 veckor.
Arten indelas i 7 underarter varav 5 finns på kontinenten, A.j.hecki
förekommer norr om Sahara, nästan utdöd, enskilda individer lever i Libyen.
A.j.jubatus förekommer i Södra Afrika, A.j.raineyi finns i Kenya,
A.j.ngorongorensis förekommer i Öst och Centralafrika, A.j.soemmeringii
förekommer i Väst och Centralafrika. Ibland räknas ytterligare en underart
till listan, Kungsgeparden (A.j.rex) underartens existens var fram till
1975 oviss. Efter nyare forskningar blev det klart att dessa djur inte
bildar en egen underart utan uppstår på grund av en mutation i en recessiv gen.

Gepardens utbredning

ÖKENLO
Caracal caracal

Ensamlevande, revirhävdande och aktiv på natten. Den har bra syn och
mycket bra hörsel. Pälsens färg varierar beroende på område, men den
är vanligen sandfärgad till rödbrun ovan och vit undertill. Pälsen är extremt
tät för att hålla ute kylan på nätterna. Kroppslängden ligger på 55-75 cm,
svanslängd 22-23 cm, mankhöjd 40-45 cm och den väger 16-23 kg.
Den går dräktig i 70-78 dagar, får 1-6 ungar per kull, vanligen 2 eller 3.
Lever upp till 17 år i fångenskap.

Ökenlons utbredning

AFRIKANSK GULDKATT
Caracal aurata

Finns från Senegal till Demokratiska Republiken Kongo och Kenya.
Kroppslängden är 70 - 95 cm, svanslängd 28 - 37 cm och en
vikt på 13,5 - 18 kg. Pälsen är kastanjebrun till silvergrå, teckning
varierande i typ och utsträckning. Bruna ögon, små och rundade
öron och en svans som avsmalnar mot spetsen.

Afrikanska guldkattens utbredning

VÅRTSVIN
Phacochoerus africanus

Vårtsvin

Den har ett mycket stort huvud. En del hanar utvecklar stora
polisonger och ibland skägg samt kraftiga betar. Den saknar
päls. Huden är grå och den springer med svansen lyft rakt
uppåt. Längden kan vara upp till 1,5 m och svanslängden är
35-50 cm. Den blir upp till 85 cm hög och kan väga upp till
150 kg. De är dagdjur och lever parvis med de senaste 2
kullarna. Dräktighetstiden ligger på 5,5-6 månader och
fortplantningen pågår året runt men är anpassad till regn-
perioderna, de får oftast 2 kullar per år och det kan vara
upp till 8 ungar men är som regel 2-4 st.

Vårtsvinets utbredning

AFRIKANSK MANAT
Trichecus senegalensis

Den har en rundad, paddelliknande stjärt. Totallängd upp till
3,65 m. och en vikt på upp till 450 kg. Den lever i varma söt-,
bräck- och saltvatten i vegetationsrika floder, flodmynningar,
laguner och grunda kustvatten ned till 10-12 m. djup. Den lämnar
aldrig vattnet. Natt- och dagdjur, men aktivast nattetid. Lever
ensam eller familjevis med hane, hona och 1 eller 2 ungar i olika
åldrar. På gynnsamma lokaler håller flera familjer till i samma
vattenområde. Vilar på botten eller flytande nere i vattnet. Är
vanligtvis under vatten 1-2 minuter i sträck, men oroas den
dyker arten i upp till 15 minuter. Simmar med vertikala rörelser
av stjärten. Framlabbarna används för att gräva på botten, att
föra föda till munnen och att smeka. Använder ultraljud för att
kommunicera. Äter ca. 25-40 kg/dygn som består av vatten-
växter av olika slag, havsgräs, också landvegetation som hänger
över vattnet. Parning sker året runt, dräktighetstiden är 5-6 månader.
Den enda (sällan 2) ungen föds i vattnet, varefter modern hjälper
den upp till ytan för att andas. Den diar under 1,5 år men kan inta
fast föda redan efter några dygn. Ungen vilar ofta på honans rygg
och kvarblir med henne under 2 år. Även hanen deltar i dess omvårdnad.

Afrikanska manatens utbredning

JORDSVIN
Orycteropus afer

Nattaktiv och ensamlevande, rör sig 15-30 km varje natt på jakt efter föda.
Den har några speciella kännetecken, klorna som är långa och avlångt
skedformade med skarpa kanter, nosen förlängd till ett rörligt tryne,
svansen som är tjock, mycket kraftig och naken och används till försvar
och stöd när den ställer sig upp på bakbenen och tungan som är 45 cm lång,
smal och klibbig. Kroppslängd 105-130 cm, svanslängd 45-63 cm, mankhöjd upp
till 65 cm och den väger 40-65 kg. Den går dräktig i 7 månader och får vanligen
1 unge, den lever ungefär 10 år i fångenskap.

Jordsvinets utbredning

LAMMGAM
Gypaetus barbatus

Vanligen ensamlevande. 110-115 cm lång, vikt 4,5-7 kg, vingspann 265-280 cm.
1-2 ägg, ruvningstid: 55-60 dagar, flygfärdiga vid 100-110 dagar. Föda:
kadaver, och ben av däggdjur, fåglar och sköldpaddor, gillar speciellt benmärg.
Släpper bytena från hög höjd för att döda dem. Vingarna är långa, smala och
svagt framåtböjda. Näbben är kraftig och böjd i spetsen. Fötterna är starka
men ganska klena klor. Stjärten är lång, och tydligt kilformad. Fjäderdräkten
är på fram och undersidan vanligen ljust brungul med orange anstrykning. Vingar
och stjärt är mycket mörka. Svart och mustaschlik mask runt ögon och näbb.

Fortsätt

© FOTO - MIKAEL PLAHN