Människans sätt att behandla det rika arv som utgörs av den enastående
däggdjursfaunan i afrika är nedslående. 14 arter eller underarter har
utrotats i historisk tid. Av dessa har inte mindre än 9 försvunnit under
de 3 senaste århundradena. Där tillkommer 96 däggdjur som är utrotningshotade
eller så sällsynta att de lätt kan försvinna helt. Naturskövlingen i
form av utrotning av däggdjur har varit värst i norra och södra afrika,
där 10 (5 i vartdera område) har försvunnit i sen tid. Det är visserligen
sant att inga däggdjur utrotats i det tropiska afrika (Madagaskar inberäknat)
under de senaste 300 åren, trots de drastiska ingreppen i miljön, men 1 ras
(en lemur) troligen måste betraktas som utdöd numera. Den madagaskiska
dvärgflodhästen, en av minst 4 madagaskiska däggdjursarter som dött ut,
försvann för ca. 790 år sedan. De 3 andra är samtliga lemurer, och
troligen bör ytterligare 11 arter tilläggas, men dessa kan möjligen ha
försvunnit innan människan koloniserade Madagaskar. Men samtidigt måste
man hålla i minnet att det tropiska afrika vid det här laget är den
sista fristaden för afrikas vilda djur. Och t.o.m. här är inte mindre
än 78 olika däggdjur, 47 på fastlandet och 31 på Madagaskar i farozonen.
I norra afrika är 13 och i södra afrika 5 däggdjur i riskzonen förnärvarande.
För afrika med kringliggande öar beräknas det till ca. 1 640 arter, fördelade
på 75 familjer och 15 ordningar. Afrika hör till två av världens sex
djurgeografiska regioner, nämligen den palearktiska, som täcker
medelhavsområdet och sahara, samt den afrotropiska regionen för övriga
afrika. Sistnämnda region kallades förr för den etiopiska, en geografiskt
missledande benämning. Madagaskar betraktas ibland som en mer eller mindre
självständig subregion. Det finns en del inplanterade däggdjur i afrika, bl.a.
Manhjort - Krabbmakak eller långsvansad makak
Dovhjort - Mörk mysknäbbmus - Guldfläckig mungo
Brun råtta - Mungo - Svart råtta - Sumpbäver
Vattenbuffel - Grå ekorre - Himalayatar - Mungo
Husmus - Spansk kronhjort

LEJON
Panthera leo
En normal Lejonhane väger imellan 157-180 kg men en del kan komma
upp i 225 kg. Hanen kan bli 2,7 meter lång och honan 2,4 meter. På
kortare sträckor kan de komma upp i 48 km / tim. Honan får 3-5 ungar
i varje kull. När ungarna är 3 månader gamla kan de börja äta kött.
Förekommer i östra- och södra afrika. De vilar om dagen och jagar om natten.

HYENA
Fläckig : Crocuta crocuta
Brun : Hyaena brunnea
Strimmig : Hyaena hyaena
Det finns 3 hundliknande arter, den fläckiga hyenan lever i afrika, söder om
sahara, den gulgråa och svartstrimmiga strimmiga hyenan i nordafrika och
den sällsynta bruna hyenan som har långa bruna hår på ryggen, förekommer
i södra afrika. Hyenor är nattdjur som lever i flock. De jagar nattetid i grupp
på upp till 10 individer. Honan är dräktig i 110 dagar och får 1-2 ungar
som diar i 1,5 år. De är väldigt "ljudliga" djur - de gläfser, skäller,
ylar och skrattar. Färgen varierar mellan brun, gul och grå med mörka
fläckar. De är stora och starka med ett stort huvud, stora ögon och runda öron.

SEBRA
Grevy : Equus grevyi
Vanlig : Equus burchelli
Bergs : Equus zebra

Beroende på vilken art så varierar kroppslängd 200 - 275 cm,
svanslängd 45 - 50 cm och vikt 260-405 kg. Honan går dräktig
i 11,5 mån, men 12,5 mån. hos grevysebran. Kännetecknas av att
hela kroppen är svart- och vitstrimmig. Har svart, styv man och
tofsförsedd svans. Strimmornas färg kan variera från vitt till ljusbrun och
från svart till mörkbrunt. Kan bli 25 - 30 år och är 1-1,5 meter höga.
Lever i hjordar på savannerna särskilt i östra- och södra afrika.

SYDAFRIKANSK PINGVIN
Spheniscus demersus
Storleken varierar beroende på art. Från en höjd på 30 cm och
en vikt på 1-1,5 kg hos dvärgpingvinen till en höjd på 80-100 cm
och en vikt på 15- 40 kg hos kejsarpingvinen. Dräkten är vanligen
blågrå eller blåsvart ovan, vit under. Den har högljudda läten, hesa
trumpetanden eller skrianden. Den lägger 1 eller 2 ägg beroende på
art och de är vitaktiga eller ljusgröna. Ruvningstiden ligger på 33-62
dagar beroende på art. Den sydafrikanska pingvinen häckar vid minst
2 års ålder, de byter av varandra vid ruvningen varje dag eller varannan
dag. Efter kläckning så växer ungen snabbt och efter 2-3 veckor så slår
sig ungarna samman i små grupper innefattande ungar från närbelägna bon.
De simmar i farter på 5-10 km / tim., och är i genomsnitt under ytan i 2,5 min.,
men kan vara under i upp till 5 min.

SEKRETERARFÅGEL
Sagittarius serpentarius
Rovfågel. Den lever på afrikas stäpper och savanner, är grå
med svarta "byxor" och vingpennor, har lång hals och långa ben.
Den är drygt 1 m hög. De 2 mellersta stjärtpennorna är förlängda
och sticker ut ett par decimeter. De långa, stela nackfjädrarna
gör att den liknats vid en tidigare seklers sekreterare med ett
knippe gåspennor bakom örat. Den uppehåller sig mest på marken.
Hanen och honan lever i ett livslångt äktenskap och håller ständig
kontakt med högljudda, trestaviga rop då de söker föda på skilda
håll. Den äter b.la. smågnagare, insekter och reptiler. Den är känd
för att döda ormar, som den antingen stampar ihjäl eller tar med sig
upp i luften och släpper ned mot ett hårt underlag. Boet är av grenar
och byggs vanligen i en akacia, det används under flera år med ständig
påbyggnad. De 2 eller 3 äggen ruvas av honan, som matas av hanen.

GIRAFF GASELL
Litocranius walleri
En medelstor antilop, som är större än de äkta gasellerna.
Mycket lång hals och långa ben, skiljs från lamagasellen
på större storlek, rödbrun färg och bakåtriktade horn, som
finns endast hos hanen. Längd upp till 1,6 m, svanslängd
23-35 cm, höjd och vikt upp till 1,6 m respektive 50 kg.
Lever i halvöknar, sandiga eller steniga stäpper med gles
gräs- och buskvegetation, torra busksavanner av nyikatyp
med täta buskage. Huvudsakligen dagdjur, lever ensam,
parvis eller i familjegrupper på 3-10 djur bestående av
honor med ungar och en äldre hane. Arten är stationär.
Reser sig ofta på bakbenen för att busk- och trädbeta.
Kan undvara vatten. Sällskapar med andra antiloparter.
Dräktighetstid 6,5-7 månader.

POTTO
Perodictcus potto
Kort svans, översidans färg varierar hos olika raser från
askgrå till brun och brunsvart. I nacken, dolda av pälsen,
4 spetsar som utgör koutskott, de kan framträda ur sina
hudfickor och användas för försvar. Kroppstemperaturen är
2-3°C lägre än flertalet däggdjurs. Längd upp till 40 cm,
svanslängd 5-10 cm, vikt upp till 1,6 kg. 5 arter. Lever
i regnskogar men även andra typer av skog med 5-30 m höga
träd. Söker sig gärna till gläntor och skogbryn, även
skogsplanteringar. Går i bergen upp till ca. 2 200 m.
Trädlevande nattdjur, lever ensam, vilar om dagen sittande
i grenklykor, i tätta lövverk, bland lianer eller ligger
hoprullad i ett trädhål. Dräktighetstid 6-6,5 månad. 1 unge.

AFRIKANSK SIBETKATT
Viverra civetta
Kallas även civett. 4 raser. Den största av viverriderna. Längd
upp till 95 cm. Svanslängd 40-53 cm. Höjd upp till 40 cm och
vikt upp till 20 kg. Lever i gräs-, busk- och trädsavanner, glesa
och täta skogar, även regnskogar, gärna nära vattendrag, odlings-
marker, även vid bebyggelse och samhällen. Går i bergsregnskogar
upp till ca. 2 700 m. i Demokratiska Republiken Kongo. Nattdjur,
som om dagen vilar i täta buskage, i högt gräs, i markhål utgrävda
av jordsvin eller piggsvin, under trädrötter eller i blockmarker.
Lever ensam. Försvarar sig och ungarna med uppresta hår,
jämnfotahopp och bett tappert mot fiender. Vid fara kan arten
klättra upp i träd men är förövrigt marklevande. Är allätare.
Smågnagare och andra däggdjur som antilopkalvar och tamkatter,
fåglar och fågelägg, reptiler, groddjur, insekter, as, bär, frukt och
skott av buskar. Parning sker året runt i centrala delar av afrika,
i andra områden säsongsvis. Dräktighetstiden varierande från
63-82 dygn. I centrala afrika ofta 2, ibland 3 kullar/år med
1-4 ungar/kull. Ögonen är öppna vid födelsen eller 2-3 dygn
senare. Ungarna diar under 3 månader, men börjar inta fast
föda vid 3 veckors ålder och lämnar grytet vid 3-4 veckor.

BIÄTARE
Merops apiaster
Ovansidan är rödbrun med stora gyllengula ytor, undersidan
är turkosblå. Den har en stor gul hakfläck. Den är 28 cm
lång och väger 48-78 gram. Lång stjärt med smala förlängda
mittfjädrar. Vingarna är raka och spetsiga. Näbben ganska
stor, spetsig och lätt böjd. Mycket korta ben. En ung
biätare är grönare på ovansidan än en vuxen, brunare på
huvudet och har en tvär stjärt. Bygger sina bon i hål i
sandjord och gräver tunnlar i flata marken eller i branta
sandbankar. De 6-7 äggen kläcks efter 20 dagar, ungarna
kan flyga när de är 20-25 dagar gamla. Äter bin och
getingar. Föredrar öppna landskap med buskar,
telefontrådar och spridda träd.

KIRK´S DIK-DIK ANTILOP
Rhynchotragus kirki
Det finns 7 raser på kontinenten. Den lever på busk-
och trädsavanner, gärna i och intill buskage vid foten
av kullar och klippor. Den har en vit ring kring ögat.
Utdragen nos och färgen varierar hos olika raser. Den
blir upp till 57 cm lång. Svanslängden är 4-6 cm, 45 cm
hög och en vikt på 6,5 kg. Dag- och nattdjur med
toppaktivitet under gryning och skymning. Lever oftast parvis
men också enstaka eller i små sällskap. Oberoende av
vatten. Den äter löv, skott, knoppar, frukter, rötter,
lökar, gräs, örter och även blommor. Parningstiden
varierar i olika områden. 1 unge produceras 2 ggr/år.
Dräktighetstiden ligger på mellan 169-174 dygn. Den
nyfödda ungen ligger gömd under 2-3 veckor, varefter
den följer modern. Fast föda börjar intas efter 1 vecka,
men den diar under 3-4 månader. Fullvuxen vid 1 års ålder.

GENETT
Genetta genetta
Liknar ett långsmalt, fläckigt kattdjur med spetsig,
rävliknande nos och korta ben. En kam av uppresta
svarta hår längs bakryggen. Avsöndrar en stark myskdoft.
längd upp till 55 cm. Svanslängd 40-51 cm. Höjd upp till
20 cm. Vikt upp till 2,2 kg. 11 raser varav 6 i Afrika.
Lever i torra savanner till öppnare skogar och upp till
2 500 m i bergen. Nattdjur som lever ensam eller i familj.
Dagen tillbringas i ett hål i marken, i träd, under klipp-
block eller i täta buskar. Klättrar och simmar utmärkt
och är en skicklig jägare. Äter möss, råttor, kaniner,
harar, fåglar, reptiler och andra ryggradslösa djur,
frukt och bär. Honan är dräktig i 10-11 veckor och får
1-5 ungar som intar fast föda efter 6 veckor men fortsätter
att dia i 2-3 månader, är aktiva vid 2 månaders ålder.

JORDVARG
Proteles cristatus
Nära besläktad med hyenan,
finns i s afrika till s Angola och s Zambia. Östafrika från centrala
Tanzania till nö Sudan. Storleken är från huvud till svansspets
85 - 105 cm, mankhöjd 40 - 50 cm och en vikt på 8 - 12 kg.
Pälsen är mattgul, gulvit eller rödbrun med en uppresbar man och svart
ryggstrimma ända till den svarta svansspetsen, 3 vertikala svarta strimmor
på kroppen, 1 - 2 diagonala strimmor över fram- och bakdel, oregelbundna
horisontella strimmor på benen, mörkare mot fötterna. Strupe och undersida
blekare till gråvit, ibland svarta fläckar eller strimmor på halsen. Underull
och längre, strävare täckhår. Dräktighetstid 59 - 61 dygn.

© FOTO - MIKAEL PLAHN