DJUR

STRUTS
Struthio camelus
S.c. syriacus
S.c. massaicus
S.c. australis

Struts

Strutsar kan inte flyga, men är den nu största levande fågel och en snabb och uthållig löpare. En vuxen
hane kan bli 2,5 m. hög och väga 120 kg. Honan värper 10-12 gulskiftande ägg, som vart och ett väger
ca. 1,5 kg. Storleken av en vuxen struts uppnås vid ca. 0,5 års ålder. Hanens dräkt är svart med vita
handpennor och vit stjärt, honan gråbrun. Hals och lår är nakna och med skär eller blå (beroende på ras)
hud hos hanen, skärgrå hud hos honan. Den har ljudliga väsanden och grymtningar. Ruvningstiden är 42 dagar.
De lever i öknarnas randområden och stäpplandskap.

Strutsens utbredning

NOSHÖRNING
Spets : Diceros bicornis
Trubb : Ceratotherium simum

Det finns 2 arter av noshörningar i afrika och det är spetsnoshörning (svart) och trubbnoshörning (vit).
Det finns flera underarter till både den "svarta" och "vita".
"Svart" har 4 underarter, D.b. bicornis, D.b. longipes, D.b. michaeli och D.b. minor.
"Vit" har 2 underarter, den sydliga C.s. simum och den nordliga C.s. cottoni. Den "svarta" som
väger ca. 2 000 kg och den "vita" som väger upp till 3 000 kg. De är kompakta, starka ben, nos med ett eller
två horn. Ser dåligt, men väl utvecklat hörsel och luktsinne. En "svart" har en kroppslängd 286-305 cm,
mankhöjd 143-160 cm, svanslängd 60 cm, främre horn 42-135 cm, bakre horn 20-50 cm och den är grå till brungrå,
hårlös, dräktighetstid 15 månader. och lever i ca. 40 år. En "vit" hanens kroppslängd 370-400 cm, mankhöjd 170-186 cm,
svanslängd 70 cm, främre horn 40-120 cm, bakre horn 16-40 cm. Honans kroppslängd 340-365 cm, mankhöjd 160-177 cm,
främre horn 50-166 cm, bakre horn 16-40 cm. Den är neutralt grå, nästan hårlös och kan bli 45 år. Honan går dräktig
i 16 månader. Det finns även en svart noshörning i Namibia som har anpassat sig till ökenlivet där, ökennoshörningen.

Den svarta noshörningens utbredning

Den vita noshörningens utbredning

IMPALA ANTILOP
Aepyceros melampus

Medelstor mellanafrikansk antilop. Hanens kroppslängd är 142 cm, svanslängden är 30 cm precis som honans,
mankhöjden är 91 cm, hornlängden är 49 cm och det är bara hanen som har horn som är lyrformiga och han
väger 80 kg. Honans kroppslängd 128 cm, mankhöjd 86 cm och vikten är 45 kg. Impalan är gracil, med vågrät
rygg och smala ben, förkroppsligar begreppet antilop. Pälsen är ljust mahognybrun med brungula flanker och
vit buk, svarta strimmor på svans och lår, svart körteltofs på kotleden. Det finns 6 underarter, bl.a.
svartansiktad impala. Lever i hjordar om 15-25 individer.

Impalans utbredning

KUDU ANTILOP
Mindre : Tragelaphus imberbis
Större : Tragelaphus strepsiceros

Det finns mindre och större kudu, det är skogsantiloper. Den mindre har en kroppslängd på 160-175 cm,
svanslängd 26-30 cm, hornlängd 60-90 cm, hanens vikt är 90-110 kg och honans ligger på 55-70 kg.
Den större - hanens kroppslängd 190-250 cm, svanslängd 37-48 cm och vikt 190-315 kg och honans
kroppslängd 190-220 cm, svanslängd 37-48 cm och vikt 120-215 kg. Den mindre har slät och korthårig
brungrå päls med 11-15 tydliga vertikala vita strimmor, den större har korthårig blågrå till rödbrun
päls och 6-10 vertikala vita strimmor. Lever i små familjegrupper på 4-5 individer, ofta utan hanar.
De är aktiva nattetid och är 1,1 m. höga. Hanarna har spiralformade horn som kan bli 1,3 m. långa.

Den mindre kuduns utbredning

Den större kuduns utbredning

GEMSBOCK
Oryx gazella

Kallas även Oryx. Både hane och hona har horn, längd upp till 2,35 m. Svanslängd 45-80 cm.
Höjd upp till 1,4 m. och vikt upp till 255 kg. Finns i sydvästafrika, Botswana och Sydafrika.
Lever i öknar, halvöknar, torra gräs och busksavanner samt mopaneskogar. Nomadisk, kan i
öknen gräva efter underjordiska växter. Lever på gräs, örter, löv och skott men i öknen även
jordfrukter, lökar och rötter. Parningstiden varierar i olika områden. Dräktighetstiden är ca.
8 månader. Får 1 kalv, sällan tvillingar. Kalven diar 3-4 månader.

Gemsbockens utbredning

SITATUNGA
Tragelaphus spekeii

Dräkten mycket varierande hos olika raser från mörkbrunt till beige och beigegrått. Strim
och fläckmönstringen också varierande och saknas nästan helt hos en del populationer. Endast
hanen har horn. Hovarna förlängda med vitt utspretande klövar för att ge stöd i gyttjiga
sumpmarker och träskbottnar. Längd upp till 1,7 m. hos hanen och 1,5 hos honan. Svanslängd
18-30 cm. Höjd upp till 1,25 m. och vikt upp till 120 kg hos hanen och hos honan upp till 1,05 m.
och vikt upp till 105 kg. 5 raser. Lever i sumpmarker på slätter och i skogar, träsk med papyrus,
rörvass och annan hög vattenvegetation, tidvis översvämmade flodslätter och skogar, stränder med
tät och hög vattenvegetation. En till stor del vattenlevande antilop. Aktiv både om natten och
dagen, men i områden där arten ofta störs står den om dagen gömd i ett tätt snår eller dunge i
eller intill vattnet eller en sumpmark. Ibland flockar på upp till 10-15 djur. Arten simmar
utmärkt och söker vid fara skydd i vattnet, där den sjunker ned med enbart näsborrarna ovanför
vattenytan. Den lever på löv, kvistar och frukter av vattenväxter eller översvämmad vegetation,
spätt gräs på fast mark, mesta födan söker den i sumpmarker, men den kan också beta på fast land
och traktvis även bege sig ut på närbelägna, öppna savanner. Parar sig året runt, dräktighetstiden
är 7,5 månad och den får 1 unge men tvillingar är kända. Ungen diar 4-6 månader.

Sitatungans utbredning

BONGO
Tragelaphus eurycerus

Den största regnskogsantilopen. Hanen varierar med åldern från rödbrunt till brunsvart.
Honan är betydligt ljusare. Både hane och hona har horn. Längd upp till 2,5 m. Svanslängd
45-65 cm. Höjd upp till 1,3 m. Vikten hos hanen upp till 270 kg och hos honan upp till
240 kg. 2 raser. Lever i låglands och bergsregnskogar, bambuskogar. Kan i bergen gå upp
till ca. 4 000 m. Skymnings, natt och gryningsdjur men kan vara aktiv också på dagen.
Lever enstaka, parvis eller i små grupper av honor med ungar. Äldre hanar är enslingar,
men söker upp honorna under parningstiden. Kan vid fara stå alldeles stilla på meterhåll
bakom en vegetationsridå och förlita sig på att undgå upptäckt. Kan springa snabbt med en
nedhukad ställning i tät undervegetation. Kan resa sig på bakbenen för att beta. Rotar med
hornen i jorden. Den lever på löv, skott, frukter, multnande trä, bark, rötter, gräs och örter.
Dräktighetstid 9,5 månad och den får 1 unge.

Bongons utbredning

KLIPPGRÄVLING
Procavia capensis

Finns med 2 färgfaser, en mörk och en ljusgul. Färgen kan variera individuellt från grått till
brungult inom samma koloni. Ryggens hårtofs varierar geografiskt hos olika raser från svart till
gulaktig. Längd upp till 57 cm, höjd och vikt upp till 30 cm respektive 7 kg. Lever i klippiga
buskmarker, bergssluttningar och raviner, isolerade klippformationer på gräs, busk och trädsavanner
i oftast torra områden från lågländer upp till afroalpina blockmarker på ca. 4 000 m. Klippklättrande
dag, skymnings och nattdjur, som lever i kolonier på upp till 50-60 djur. Samhällena består av familjer
med 1 gammal hane, flera honor och ungar. Kan undvara vatten under långa perioder. Solar ofta på klippor
och sandbadar ofta. Kan resa sig på bakbenen för att beta. Dräktighetstiden är ca. 7 månader. 1-6 ungar,
oftast 2-3.

Klippgrävlingens utbredning

HONUNGSGRÄVLING
Mellivora capensis

Byggnad och storlek som grävlingen, men kontrastrikt färgad i gråvitt och brunsvart. Den ljusa manteln
är av olika utsträckning hos skilda raser. En del är helsvarta. Svansen hålls vid gång eller skritt
oftast upprest. Längd upp till 75 cm, svanslängd 18-25 cm, höjd och vikt upp till 28 cm respektive
16 kg. 10 raser. Ekologiskt mycket flexibel, förekommer från torra och fuktiga gräs, busk och trädsavanner,
i olika skogstyper som låglands och bergsregnskogar till bergsbiotoper upp till ca. 3000 m. Även
villasamhällen och byar. Natt och dagdjur. Lever enstaka eller parvis. Bor i markhål eller klippskrev.
Klättrar utmärkt. Dräktighetstid 6-7 månader, 1-3 ungar.

Honungsgrävlingens utbredning

JORDVARG
Proteles cristata

Storleken är från huvud till svansspets 85-105 cm, mankhöjd 40-50 cm och en vikt på 8-12 kg.
Pälsen är mattgul, gulvit eller rödbrun med en uppresbar man och svart ryggstrimma ända till
den svarta svansspetsen, 3 vertikala svarta strimmor på kroppen, 1-2 diagonala strimmor över
fram och bakdel, oregelbundna horisontella strimmor på benen, mörkare mot fötterna. Strupe
och undersida blekare till gråvit, ibland svarta fläckar eller strimmor på halsen. Underull
och längre, strävare täckhår. 6 raser. Lever i torra stäpper, gräs och busksavanner. Skymnings
och nattdjur. Lever ensam, par eller famlijevis. Vilar om dagen. Mycket god hörsel. Äter termiter
och dess larver men också andra insekter, gnagare, fågelägg, ödlor och ormar. Lever 13 år.
Dräktighetstid 59-61 dygn. 2-4 ungar.

Jordvargens utbredning

OXHACKARE
Gulnäbbad: Buphagus africanus
Rödnäbbad: Buphagus erythrorhynchus

Längd 22 cm, vingspann ungefär 28 cm. Upp till 3 kullar / säsong, 1-5 ägg / kull oftast 2-3.
Ruvningstid 12 dagar, flygfärdiga vid 30 dagar. Oxhackare är sociala djur som livnär sig
av insekter och deras larver. Föredrar öppna gräsvidder med spridda träd. För att komma åt
födan vistas de ofta på ryggen av stora vilda eller tama däggdjur. Pälsen har en ljusbrun
grundfärg. Arterna skiljer sig i näbbens färg, B. erythrorhynchus har en röd näbb och
B. africanus en gul.

Gulnäbbade oxhackarens utbredning

Rödnäbbade oxhackarens utbredning

Fortsätt

© FOTO - MIKAEL PLAHN