SURIKAT
Suricata suricatta

Den är mycket social och bor i kolonier på upp till 30 individer. Beroende på omständigheterna så visslar,
drillar, morrar eller skäller den, lever ungefär i 10 år. Den är dagaktiv och har en kroppslängd på 29 cm,
svanslängd 19 cm och en vikt på 0,9 kg. Pälsen är blekbrun till grå med avbrutna tvärband på rygg och sidor,
huvud och strupe gråvita, ögonringar och svarta öron och en svart svansspets. Honan går dräktig i 75 dagar
och får 4-5 ungar.

OKAPI
Okapia johnstoni

Ensamlevande, eller tillfälligt i små grupper. Den finns bara i regnskogarna vid ekvatorn i norra,
centrala och östra Demokratiska Republiken Kongo, nära gränsen mot Kongo och Uganda. Närmaste
släkting är giraffen, dess teckningar är strimmiga på bakdel och ben, pälsen är mörkt kastanjebrun
och hornen är korta. Kroppslängden är 2-2,1 m., svanslängd 30-42 cm, mankhöjd 1,5-1,7 m. och den väger
200-250 kg. Långsträckt hals, stora ögon och öron. Den går dräktig i 14-15,5 månader och får 1 unge.

GNU
Svartskäggig : Connochaetes taurinus

Vitskäggig : Connochaetes albojubatus
Vitsvansad : Connochaetes gnou

Färgen varierar hos olika raser från mörk eller ljusgrå till gråbrun. En ras är vitskäggig (C. albojubatus),
svartskäggig (C. taurinus) Båda könen har horn. Längd upp till 2,4 m. Svanslängd 60-100 cm. Höjd och vikt
upp till 1,45 m. / 290 kg. En är vitsvansad (C. gnou), kroppsfärg svartbrun på vintern och brun på sommaren,
gamla hanar är svarta. Båda könen har horn. Längd upp till 2,2 m. Svanslängd 80-100 cm. Höjd och vikt upp till
1,2 m. / 180 kg. Vit / svart skäggig lever på gräs, busk och trädsavanner. Dag och nattdjur. Lever i stora hjordar.
Springer mycket snabbt och simmar bra. Gnun dricker ofta men kan vara utan vatten i upp till 5 dygn. Dräktighetstid:
8-8,5 månader. 1 unge. Den vitsvansade lever på gräs och buskslätter i låg och högländer. Dag och nattdjur. Lever i
hjordar på 10-30 djur. Springer snabbt och betar ofta knästående. Dräktighetstid: 8-8,5 månader.

VITSVANSAD FLYGEKORRE
Anomalurus pelii

4 släkten med 7 arter, alla i afrika. Den största av familjens arter. Ovansidan brunsvart med vit bård,
undersida och svans är vita. Försedd med en hårbeklädd membranhud, som kan spännas ut mellan extremiteterna
och fungera som ett segel eller glidorgan. Lång och yvig svans. Vid svansrotens undersida 2 rader med
skarptandade, bakåtriktade fjäll, vilka underlättar klättrande. Längd upp till 46 cm. Svanslängd 32-45 cm.
Vikt upp till 1,8 kg. Lever i regnskogar med inte alltför tättstående träd i Liberia, Elfenbenskusten och Ghana.

ADDAX
Addax nasomaculatus

Färgen varierar individuellt från grått till helvitt. Dessutom något mörkare respektive ljusare under
vinter och sommar. Båda könen har horn. Längd upp till 1,3 m. Svanslängd 25-35 cm. Höjd 1,15 m. och
vikt 125 kg för hanen och honan 1,1 m. och 90 kg. Lever i sand och grusöknar. Den är mest aktiv i
skymningen, under förnatten och morgonen men också om dagen, då dock helst skugga uppsöks för vila.
Lever i grupper på 4-20 djur eller parvis, men ibland på goda näringsplatser upp till 200. Den är
nomadisk och behöver inte dricka vatten. Den förflyttar sig med regnen. Den äter gräs, örter och busklöv.
Den går dräktig i 8,5 månader.

MARABOU STORK
Leptotilos crumeniferus

Lever på savannen i afrika och är 150 cm hög och väger runt 5 kg. Den har en vingbred på 260 cm
och vingar och stjärt är glänsande grönsvarta och undersidan är vit. Den har ett naket rosa skinn
på huvud, nacke och bröst som är sparsamt fjädertäckt längre ner och en stor luftsäck som hänger ner
från nackbasen under näbben som är grov. Den är inte bara asätare utan även ödlor, fiskar, grodor,
svärmande termiter och gräshoppor ingår i matvanorna. Den lever i flock och lägger 2-3 ägg / kull som
ruvas i 30 dygn. Den bygger sitt bo högt upp i ett träd eller på en klipphylla, det är efter regnperioden
som honan lägger sina ägg och ungarna föds under torrperioden då det finns gott om föda. Ungarna växer
långsamt och är över 3 månader gamla när de lämnar boet.

BEIRA
Dorcatragus megalotis

Yvig svans, endast hanen har horn, längd upp till 86 cm. Svanslängd 6-7 cm, höjd och vikt upp till
60 cm respektive 20 kg. Lever i stenig mark och klippkullar med gles växtlighet av grästuvor och
buskar i öknar och halvöknar. Går upp till ca. 2 000 m. Huvudsakligen dagdjur, lever stationärt i
små grupper på upp till 5-7 djur. Klättrar utmärkt i klippor. Tycks kunna undvara vatten helt.
Brukar föda 1 unge i April.

HYENA
Fläckig : Crocuta crocuta
Brun : Hyaena brunnea
Strimmig : Hyaena hyaena

Det finns 3 hundliknande arter, den fläckiga hyenan lever i afrika, söder om sahara, den gulgråa
och svartstrimmiga strimmiga hyenan i nordafrika och den sällsynta bruna hyenan som har långa bruna
hår på ryggen, förekommer i södra afrika. Hyenor är nattdjur som lever i flock. De jagar nattetid i
grupp på upp till 10 individer. Honan är dräktig i 110 dagar och får 1-2 ungar som diar i 1,5 år.
De är väldigt "ljudliga" djur - de gläfser, skäller, ylar och skrattar. Färgen varierar mellan brun,
gul och grå med mörka fläckar. De är stora och starka med ett stort huvud, stora ögon och runda öron.

INDRI
Indri indri

Den största av Madagaskars halvapor, långa bakben, mycket kort svans. Färgen varierar från nästan
helvit till helsvart. Längd upp till 71 cm, svanslängd 3-6 cm. Träd och marklevande dagdjur,
lever gruppvis i revir. Parningstid Januari-Februari, dräktighetstid 4,5-5,5 månader, 1 unge.

SPRINGBOCK
Antidorcas marsupialis

En medelstor gasell. Den enda gasellen söder om zambezi. Huvudets färg och teckning varierar hos
olika raser. På bakryggen en mörk rand av nedfällda hår, som vid fara eller upprördhet kan fällas
upp och förvandlas till en yvig kam av långa, vita hår, synlig lång väg. Både hane och hona har horn.
Längd upp till 1,5 m. Svanslängd 20-30 cm. Höjd upp till 90 cm. Hanens vikt 45 kg och honans 30 kg.
3 raser. Lever i halvöknar, torra stäpper med lågt gräs, steniga slätter. Dag och nattdjur. Ses oftast
i små hjordar på 10-30 honor med ungar, vilka håller sig kring en hanes revir. Vid fara signaleras med
de vita rygghåren. Vid flykt kan arten springa med 90 km / h, varunder den kan göra upp till 15 m. långa hopp.
Ofta och utan synbar orsak kan arten under trav göra upp till 6 hopp i följd med krökt rygg, stela och
raka ben samt hållande alla 4 fötterna som om de vore hopbundna. Kan undvara vatten under långa perioder
och kan dricka saltvatten. Reser sig på bakbenen för att beta löv. Sällskapar med andra hovdjursarter
och strutsen. Den lever på gräs, busklöv, lökar och rötter. Parningstiden varierar i olika områden och
från år till år. Dräktighetstiden är 5,5 månader. Ibland 2 födslar / år. 1 unge, sällan 2.

GRÅFISKARE
Ceryle rudis

Sällskaplig och lever i små grupper, bildar par för livet. Äter fisk, vatteninsekter, grod och
kräftdjur. 24-26 cm lång, vikt 65-100 g, vingspann 45-47 cm. Får 1-2 kullar, lägger 4-5 ägg,
15 dagars ruvningstid, flygfärdiga vid 23-36 dagar. Fjäderdräkten är svart och vit på ryggen.
Buken är vit, bröstet vitt med ett svart tvärband. Strupen och halsen är vit. På huvudet går ett
brett svart band genom ögat. Hjässan är svart. Tofs: fjädrar baktill på hjässan som fågeln reser
när den blir upphetsad. Näbb: Lång, svart och dolkliknande.

© FOTO - MIKAEL PLAHN