DJUR

AYE-AYE
Daubentonia madagascariensis

Ensamlevande, nattaktiv. Pälsen är lång och sträv, mörkt brunsvart med ljusa partier. Svansen är
yvig och längre än kroppen med gråsvarta hår. Öronen är stora så den har bra hörsel, även syn och
luktsinne är väl utvecklat. Den har långa och kloförsedda fingar, det tredje fingret är mycket
smalt och den andra leden på det är modifierat så att det har en kulled, detta gör att det går att
röra i alla riktningar. Den finns i två små regnskogsområden som inte har kontakt med varandra, på
nordöstra Madagaskar. Kroppslängd 36-45 cm, svanslängd 50-60 cm och den väger ca. 2 kg. Den grymtar
och fnyser, dräktigheten är okänd men den får 1 unge vartannat eller vart tredje år.

Aye-Ayes utbredning

FLODHÄST
Vanligaste : Hippopotamus amphibius

Vanlig Flodhäst

Dvärg : Choeropsis liberiensis

Det finns 2 afrikanska arter, den vanligaste som förekommer i väst och östafrika och norra Sydafrika.
Flodhästen är en skicklig simmare och dykare, hanarna kan väga över 3 ton, och honorna sällan över
1,5 ton. Munnen öppnas ända upp till en vinkel på 150 grader. Kroppslängd 3,3-3,45 m., mankhöjd 140 cm.
Hudens färg på kroppens övre del är gråbrun till blåsvart, undre delen är rosa. Kan bli ca. 45 år.
Honan går dräktig i 240 dagar. Kroppen är stor och klumpig, benen korta och kraftiga. Den sällsynta
dvärgflodhästen lever huvudsakligen i sumpiga urskogar längs floder i Liberia och Elfenbenskusten.

Den vanliga flodhästens utbredning

Dvärgflodhästens utbredning

NYALA
Tragelaphus angasii

Hane och hona är mycket olika. Hanen verkar raggig genom de hängande långa håren längs hela
undersidan. Honan liknar buskbocken. Endast hanen har horn. Hanens längd kan bli upp till
1,95 m. och hos honan 1,45 m. Svanslängd 40-55 cm. Hanens höjd upp till 1,2 m. och vikten
140 kg och hos honan 1,05 m. och 90 kg. Den lever i snår på busksavanner, i galleriskogar
och träddungar, ofta nära vatten. Den är aktiv både om dagen och natten, oftast i gryningen
och skymningen. Lever i små grupper med flera honor och ungdjur, ofta med 1 eller 2 hanar
som eskort, men hanarna kan också vara ensamma. Tidvis kan grupperna förena sig till hjordar
om 30-50 djur. Flaggar vid fara med svansen och visar då dess vita undersida. Kan resa sig
på bakbenen för att nå högre löv. Den äter löv, knoppar, skott, kvistar, frukter, bark, gräs
och örter. Går dräktig i 8,5 månad.

Nyalans utbredning

SUNI
Nesotragus moschatus

Liten och spenslig men störst inom släktet. Brun svans med vit spets. Dräktens färgnyanser
olika hos skilda raser. Endast hanen har horn. Avsöndrar en stark myskdoft från körtlar vid
ögonen. Längd upp till 62 cm. Svanslängd 8-13 cm. Höjd upp till 38 cm och vikt upp till 6 kg.
5 raser. Lever i torra buskmarker, buskage och vassbälten intill floder, odlingsområden om
tätningar finns i närheten. Går i bergsområden upp till ca. 2 300 m., där arten finns i täta
buskmarker och bergsregnskogar. Är ett grynings och skymningsdjur men ses i vildmarker ofta
också om dagen. Lever ensam eller parvis men tidvis i små grupper. Markerar revir genom att
avsätta det myskdoftande sekretet på buskar. Brukar vid möten med människor och andra fiender
gömma sig i det längsta men rusar i sista ögonblicket upp och flyr med hög hastighet in i en
annan tätning. Tycks vara oberoende av vatten. Den lever på löv, skott, rötter och gräs.
Får som oftast 1 unge.

Sunins utbredning

FOSSA
Cryptoprocta texox

Madagaskars största rovdjur, svansen lika lång eller längre än kroppen. Kroppens längd upp
till 76 cm, svanslängd 60-80 cm, höjd och vikt upp till 40 cm respektive 12 kg. Finns endast
på Madagaskar. Lever i kustskogar sällan i inlandsskogar. Mark och trädlevande skymnings och
nattdjur, men under parningstiden även dagaktiv. Under dagen oftast i grottor. Klättrar utmärkt,
varvid svansen hjälper till. Dräktighetstid ca. 3 månader, 2-4 ungar.

Fossans utbredning

SYDAFRIKANSKT PIGGSVIN
Hystrix africaeaustralis

2 släkten med 3 arter. Denna och kvastpiggsvin är afrikas största gnagare. Nacktofs och stora delar
av rygg och svanstaggarna vita. De längsta taggarna är mer än 6 cm långa. Längd upp till 85 cm.
Svanslängd 12-17 cm. Höjdupp till 25 cm och vikt upp till 27 kg. Lever i all slags tätare
landvegetation upp till ca. 3 500 m. utom i regnskogar, fuktiga och mycket torra områden. Är ett
marklevande nattdjur. Lever enstaka, parvis eller i familjegrupper på upp till 8 djur med ungar
från de 2 senaste kullarna. Vilar om dagen i av arten utgrävda hålor eller i naturliga sådana i
flodbankar, under stenblock eller i klippgrottor. Solbadar ibland utanför grytet. Vid anfall försvarar
sig arten genom att resa upp taggarna, vända bakdelen mot angriparen och anfalla baklänges med taggarna
bakåtriktade. Arten kan också fly, men tvärstoppar så att angripare spetsas på taggarna. Taggarna
lossnar lätt när de bäddas in i en motståndares kropp eller munhåla och genom rovdjurets muskelrörelser
tränger taggarna allt längre inåt. De kan förorsaka svåra sår och döden även för så stora djur som
leoparder. Äter praktiskt taget alla växtdelar ovan och under marken, särskilt lökar och rötter,
frukter, bär, bark och jordbruksväxter. Gnager gärna på elefantbetar och skelettdelar, som kan dras
ned i grytet. Även as kan förtäras. Parningstiden infaller vid olika tider i skilda områden.
Dräktighetstiden är 7-8 veckor. 1 eller 2 kullar / år. De 1-4 ungar som föds, föds med ögonen redan
öppna och de diar 6-8 veckor. Redan veckogamla beger de sig utanför boet och börjar inta fast föda
vid 2-3 veckors ålder.

Det sydafrikanska piggsvinets utbredning

VITBUKIG IGELKOTT
Atelerix albiventis

Liknar europeiska igelkotten. Undersidan och ansiktet utom nosen vita. Längd upp till 23 cm,
svanslängd 2-5 cm, vikt upp till 700 gram. Lever i torra gräs, busk och trädsavanner,
odlingsområden och trädgårdar upp till ca. 2000 m. Skymnings, natt och gryningsdjur.
Lever ensam utom under parningstiden. Har ett hemområde inom en radie av 200-300 m.
från boplatsen. Springer snabbt och simmar bra. Dräktighetstid 35-40 dygn, 2-10 ungar, oftast 5.

Vitbukiga igelkottens utbredning

HJÄLMPÄRLHÖNA
Numida meleagris

Lever i stora flockar på den torra savannen. Mest håller de sig nere på marken. Om de blir
rädda för något, skriker de gällt och falskt och varnar de andra i flocken innan de snabbt
springer och gömmer sig under några täta buskar. På natten flyttar de gärna upp i ett träd
där det inte finns så många faror som lurar. Har fått sitt namn av de pärllika vita fläckarna
i fjäderdräkten som översållar den annars mörka fjäderdräkten. De har ett i det närmaste naket
huvud med starkt pigmenterad hud och huvudet pryds, beroende på vilken art det är, av hudflikar,
vårtor, tofsar eller kammar. Höjd 55-60 cm. Vikt 1,2 kg. Den äter frön, lökar och blad men även
insekter, blötdjur och smågrodor. När regnperioden börjar, splittras flocken. Det är dags att bygga bo.
Boet är bara en grund grop i marken som är gömt under en tät buske eller i högt gräs. När honan börjar
ruva äggen, ger sig hanen iväg. Men han kommer tillbaka för att hjälpa henne med ungarna när äggen
börjar kläckas. Kycklingarna är borymmare. Det betyder att så fort de kläckts och har torkat, kan
de lämna boet tillsammans med sina föräldrar. Snart kan de själva leta efter frön och insekter och
redan efter ett par veckor kan de flyga. Häckningstiden varierar men den lägger 10-20 ägg som den
ruvar i ca. 30 dagar och den får 1-3 kullar / år. 9 underarter.

BUSKBOCK
Tragelaphus scriptus

Kallas även hieroglyfantilop. Dräkten mycket varierande i olika geografiska områden från svartbrunt
och kastanjebrunrött till ljusbeige och grått. Likaså varierar strim och fläckteckningen mycket i
såväl mönster som utbredning från täta strimmor och fläckar till glesa sådana eller, som hos vissa
populationer, nästan inga alls. Endast hanen har horn. Längd upp till 1,5 m. hos hanen och hos honan
upp till 1,3 m. Svanslängd 30-35 cm. Höjd hos hanen 1 m. och vikt 80 kg och hos honan 85 cm och 60 kg.
Lever i låglands och bergsregnskogar, andra typer av skogar, särskilt galleriskogar, i bergen även
busksnårmarker, busk och trädsavanner, halvöknar med snårfläckar, vassbälten, snåriga sumpmarker,
odlade områden, trädgårdar, i skogar gärna i gläntor och skogsbryn. Går i bergen upp i afroalpina
växtbälten till ca. 4 000 m. Aktiv om eftermiddagen, natten och morgonen samt, där den är fredad,
också om dagen. Lever ensam, parvis eller familjevis. Hoppar över 2 m. höga hinder. Simmar utmärkt.
Kan undvara vatten långa perioder. Den lever på löv, skott, knoppar, frukter, lökar, rötter, bark,
kvistar, örter (gärna blommor), gräs och grönsaker. Parning sker året runt, dräktighetstid ca. 6 månader.
Ofta 2 födslar / år. 1 unge, som diar ca. 6 månader.

Buskbockens utbredning

FENNEK
Vulpes zerda

En miniatyrräv med väldiga öron. Trampdynorna är hårklädda. Längd upp till 41 cm. Svanslängd 19-21 cm.
Höjd och vikt upp till 10 cm och 1,5 kg. Lever i öknar, halvöknar och dyner. Nattdjur, som lever parvis
i livslånga äktenskap, famlijevis eller i grupper på upp till 10 djur. Kan vara utan vatten i långa
perioder. Dräktighetstid 49-52 dygn, 1-5 ungar.

Fennekens utbredning

HÄRFÅGEL
Upupa epops

Vanligen ensamlevande men kan hålla samma i små grupper under flyttningen. Äter små insekter,
larver, maskar och små ryggradsdjur. 26-28 cm lång, vikt 55-75 g, 1-2 kullar, ruvningstid
15-16 dagar, flygfärdiga vid 26-29 dagar. Ägg 5-8 / kull men kan få upp till 12. Huvudet är litet,
rödbeige med en lång, smal näbb som är något nedåtböjd. En stor uppresbar kam med svart kant
hålls vanligen platt mot hjässan om fågeln inte är upphetsad. Kammen reses en kort stund just när
fågeln landar. Kroppen är medelstor med rödbeige fjädrar. Vingarna är breda och rundade, brett
randade i svart och vitt och mycket brokiga i flykten. Stjärten är rektangulär i formen med svarta
och vita ränder som på vingarna. Benen är korta för att kunna leta föda på marken. Lever i öppna
buskmarker.

Härfågelns utbredning

Fortsätt

© FOTO - MIKAEL PLAHN