(Kolonialmakt - Frankrike)
Franska Västafrika, Franska Guinea
Under medeltiden dominans av bl.a. Ghana. Portugiserna kom till
kusten ca. 1450, Guinea blev Franskt i mitten av 1800- t. Självständigt
1958. 1978-84 under namnet Guineas revolutionära republik.
Militärdiktatur infördes 1984, amnesti för politiska fångar och
flyktingar 1990. Partier tilläts 1992, presidentval 1993.
YTA
Land: 245 857 km2
Vatten: 0 km2
LATITUD & LONGITUD
11°00' N , 10°00' W
TOTAL LANDGRÄNS
3 399 km
TOTAL KUSTLINJE
320 km
FOLKMÄNGD
10 057 975
BEFOLKNINGSTÄTHET
34 invånare / km2
HUVUDSTAD
Conakry
SPRÅK
Franska, Dan, Fula, Mande, Mandinka
N´ko
RELIGION
Islam, Kristendom, Inhemska religioner
STATSSKICK
Republik, indelad i 33 prefekturer och 1 guvernement
LÄS -OCH SKRIVKUNNIGHET
Hela befolkningen 29,5 %
Män 42,6 %
Kvinnor 18,1 %
NÄRINGSGRENAR
Jordbruk 76 %
Industri och tjänster 24 %
KONSTBEVATTNAD MARK
950 km2
NATURTILLGÅNGAR
Bauxit, Järnmalm, Diamanter, Guld, Uran
Vattenkraft, Fisk, Salt
NATUR OCH KLIMAT
På kusten och i Nordväst lågland, landets inre delar utgörs av
ett högland (Mont Nimba 1 752 m.ö.h.), i vilket floderna Niger,
Sénégal och Gambia rinner upp. Tropiskt klimat, på kusten riklig
nederbörd med torrperiod i December - Mars. Månatlig
medeltemperatur i Conakry 25-28 °C. Växtligheten består av
regnskog och savann, på kusten mangroveskog.
LÄGSTA & HÖGSTA PUNKT
Atlanten 0 m
Mont Nimba 1 752 m
NATURFAROR
Het, torr och dammig Harmattan dis kan göra att sikten blir
dålig under torrperioden.
TOTALA MÄNGD FÖRNYBART FÄRSKVATTEN
226 km3
OLJEPRODUKTION
0 fat/dag
NATURGASPRODUKTION
0 m3
ELPRODUKTION
850 miljoner kwh
KÄRNKRAFTVERK
Nej
VATTENLEDER
1 300 km
VÄGAR
44 348 km
JÄRNVÄGAR
1 185 km
URBANISERINGSGRAD
34 %
FLYGPLATSER
17 st.
MILJÖPROBLEM
Skogsavverkning, otillräckliga förråd av dricksvatten, ökenspridning,
jordförorening och erosion, rovfiske, överbefolkning i skogsområdena,
dålig gruvdrift har lett till miljöskador.